Mot främmande vidder

FullSizeRender-4

 

Ut i mörkret

Det är ett tungt mörker som vilar över oss just nu. Ett obarmhärtigt sådant som gör det omöjligt att få någon sol under veckorna förutom då man är på jobbet. Jag gläds såklart med alla lunchjoggare ute i landet som är ute och myser någon timme här och där och får sin dagliga dos D-vitamin. Inspirerande och härligt att se. Men riktig vinterträning sker i mörker, antingen vid 6-tiden innan solen gått upp alternativt efter jobbet när den gått ner. Vissa dagar körs det både innan och efter jobb. Utan sällskap förstås. Ett ensamt spöke ute på vägarna som blir blekare för varje vecka som går. Kul får man ha någon annan årstid och glädjen efter ett avslutat pass är lika stor varje gång. Eventuellt är man snäppet lyckligare efter morgonjoggen men det är marginellt.

Ett välkommet ljus i detta mörker var när Eskilstunagänget kom på besök i tisdags. Nasir, Merih och Tewelde dök upp med ett leende på läpparna och var redo att nöta bana. I Westinghouse Arena denna gång. Coach Allard stod bredvid med tidtagaruret för att se till så att planerad fart hölls. 10x600m stod på schemat för mig och Tewelde medan Merih och Nasir fick köra ett varvs straffrunda innan vi hakade på tåget. Orosmolnen hopade sig innan detta pass. Lördagen innan hade jag varit i hallen tillsammans med Hassan och kört 400-ingar. Det gick minst sagt sådär, åtminstone för mig. Gick inte snabbt överhuvudtaget de gånger jag försökte mig på att dra. 36”-varv kändes som en jävla kamp då och nu skulle vi köra ytterligare ett varv i samma fart. Skulle jag överleva passet? Mycket talade emot det. Men den kassa formen ifrån lördagen var som bortblåst och intervall för intervall avverkades med oväntat lätta steg. Det gjorde förmodligen sitt att man denna gång hade ett draglok längst fram i Nasir som sprang lika jämnt som en klocka. Gäller bara att inte släppa lucka till ryggarna framför. Det rullade på i jämn takt för egen del med ca 1:48 per vända. Den sista intervallen lyckades jag kapa 2 sek och lyckan var stor vid målgång. Ännu snabbare gick det för Tewelde som showade på sista varvet och lätt gled ifrån mig. Vi får väl se vem som vinner på tävling. Efter slutspurten la jag mig som en död fisk på ytterbanan i ett försök att återhämta mig. Men jag drogs snabbt upp av Nasir. Inte bra att ligga ner efteråt. Efter pass som dessa växer såklart hybrisen och 8:xx på 3000 i vinter känns mer eller mindre givet, finns dock många hinder på vägen. Men hoppet lever hur som helst. Får väl ta och lägga ner annars och inse att jag inte är någon löpare att räkna med.

Det vänder som sagt fort i den här branschen och ena dagens usla ben betyder allt som oftast att de är tillbaka i gammalt gott slag nästa dag. Kanske var det dansen som genomfördes under uppvärmningen som gjorde att det gick så pass bra i tisdags. Oklart hur jag såg ut under denna session, men det var nog stundtals ingen vidare vacker syn för de få närvarande i hallen. Det är kanske där hemligheten till deras lätta steg ligger. För en gammal fotbollsspelare med bristande koordination finns det mycket att lära. Men imorgon väntar ju en ny vecka med nya möjligheter att fördjupa sig i ämnet dans. Då är det som bekant också återigen tomt på milkontot. Vad annat kan man göra än att ge sig ut i mörkret.

Mot främmande vidder

FullSizeRender-4

Berg och dalvana

Long time, no see. Men efter en envis övertalningskampanj från åtminstone två hängivna fans så bestämde jag mig för en comeback med bloggandet. Kanske kan det leda till att man bara behöver jobba 50% i fortsättningen, jag välkomnar alla sponsorer med öppna armar. Värre dynga har ju resulterat i lukrativa avtal och en tryggad framtid. [Läs mer…]

Mot främmande vidder


FullSizeRender-4

Så är då säsongen igång på allvar. Nog för att jag trivs mitt inne i hårda träningsperioder, men det är ändå tävlingarna jag tränar för. Reste därför tillsammans med sambon ner till den holländska västkusten för att göra rekordtidig säsongsdebut. Det var dags att ta gruvlig revansch på en gammal favoritdistans, halvmaran.

[Läs mer…]

Mot främmande vidder

FullSizeRender-4

Mattias Nätterlund

 

Jakten

De senaste veckorna har varit intensiva rent träningsmässigt. Vilodagarna har lagts åt sidan nu när säsongens första stora prövning står för dörren, halvmaran i Haag. Ingenting får lämnas åt slumpen i detta utsatta läge. Därför tränar jag mer, hårdare och bättre än någonsin. [Läs mer…]

Luciahelgen 2015 kommer gå till historien…

IMG_1736 - Copy
…det var nämligen första gången som Nerike Knockouts spelade ett riktigt bout som lag. Några av våra spelare att spelat matcher tidigare tillsammans med andra lag och vi har spelat ett scrim (träningsmatch) där vi bara hade två extra spelare utifrån. Men när vi satte oss i några bilar och åkte mot Karlstad då låg tävlingsnerverna utanpå kan jag lova. Ingen hade kunnat sova. Det hjälpte inte heller nerverna att vi var 10 spelare (ett fullt lag är 14 spelare) och ett flertal var ordentligt sjuka och några halvskadade. Men i läget som var – vår första match – dessutom i Division 1 så var ända giltigt frånfälle egen begravning som en brukar säga (eller magsjuka som tyvärr drabbade Skatan två dagar innan matchstart).
[Läs mer…]

Mot främmande vidder

FullSizeRender-4

Längre utåt landet

Säsongen 2015 är härmed stängd för gott i och med Lucialoppet som gick av stapeln för två helger sedan. Inget avslut att skryta om för egen del, bristande motivation och ben som har sett bättre dagar ledde till att resan mot mål stundtals blev en rätt tradig transportsträcka. [Läs mer…]