In Flames på Conventum Kongress

inflames-25

Foto: Charlotta Raklitz

 

Klockan drar mot 2115 och förväntningarna ligger som ett klibbigt täcke över Conventum Kongress.
När introt Jesters Door drar igång hörs ett förväntansfullt sus från publiken.

Den inledande Everything´s Gone får bra respons. Men det är när de plockande tonerna i Alias spelas som publiken verkligen vaknar till och jublet vet inga gränser.
Sen bjuds vi i snabb följd, Darker Times, Siren Charms och Black & White innan det första mellansnacket för kvällen.
Jag har sett dem ett flertal gånger förut, både på festivaler och på egna spelningar som ikväll. Jag kan ärligt erkänna att mina förväntningar inte var direkt på topp, mest då jag kan känna att bandet ibland bara gör sitt jobb. Ikväll blev jag dock golvad.

Om det beror på att Conventum Kongress är en av Örebros bättre scener eller om det var för att det var helt fullt (det måste ha varit slutsålt för det hade inte gått in fler). Eller om det var för att Anders var på strålande humör låter jag vara osagt.

Men troligast var det bara rätt dag att se dem, oavsett vilket var det en enormt bra spelning. Det var tight, svettigt och ett ruskigt bra drag. Anders var som sagt på strålande humör och det speglades tydligt i de fyndiga och dråpligt roliga mellansnack han bjöd på under kvällen.

När jag vaknade imorse i min yra och såg att vi skulle spela i Örebro tänkte jag ”jaja, ett litet rockhak” men va f*n, det här är ju stort, det är ju Millencolin klass

När publiken börjar mässa ”In Flames, In Flames” bryter Anders, nej fan, inga ramsor, sånt får ni köra på Sabaton spelningar. Publiken följer varje vink från scenen och allsången är ständigt närvarande, när Only For The Weak spelas så sjunger publiken mer än Anders.

Jag är väldigt nöjd när jag åker hem, och jag kommer garanterat gå och se dem nästa gång jag får chansen.
Det enda jag inte är nöjd med är att jag ännu en gång sett dem utan att de spelade Touch of Red, kommer jag någonsin få höra den live?

Foto: Charlotta Raklitz

FÖLJ OSS!