Mot främmande vidder

I gränslandet mellan dårskap och förnuft.

Det är en hårfin gräns det där. Beroende på vem man frågar är den såklart passerad för längesen och man är i deras ögon endast en komplett dåre. Men det måste man samtidigt vara för att få skörda framgångar på tävling.

Nu när jag gett mig in i det här finns det inget mellanting, utan det blir som vanligt och jag blir besatt. Ungefär som när jag bestämde mig för att lära mig spela piano när jag var i 20-årsåldern. Ville först bara lära mig spela November Rain men när det var gjort gick jag vidare till nästa låt och det närmaste halvåret satt jag 5-6 timmar om dagen och bara malde vid tangenterna. Som en besatt. För om jag ska hålla på vill jag hålla en hyfsad nivå, annars kan jag lika gärna lägga ner. Jag önskar såklart ibland att jag kunde hålla det på en mer rimlig nivå, men det ser jag ingen mening med så jag har inget val utan det gäller att träna hårt varje dag, men även klokt så gott det går. Något som är betydligt lättare sagt än gjort. Dårskapen hotar hela tiden runt hörnet och det är lätt att spåra ur och träna lite väl mycket. Precis på gränsen vill jag ligga, utan att korsa den så det hoppas jag kunna göra genom vintern och över hela nästa säsong. Jag måste hitta den perfekta balansen mellan dårskap och förnuft.

Försöker nu ta sats mot nästa säsong, förhoppningsvis en skadefri sådan och det är skönt att dra igång en lång träningsperiod igen efter mycket tävlingar från sommaren och framåt, förvandlingen är i full gång och det är bara att stapla milen på varandra så här års. Börjar hitta suget igen efter maratonyran och nu är det dags för nya upptåg, än så länge lite oklara. Försöker just nu bara få ihop en bra måndag, sen en bra tisdag efter det och till sist en bra vecka innan det börjar om igen. På måndagen är förra veckan glömd oavsett hur bra den förra gick. Så ska det rulla på genom hela vintern och än så länge går det bra i alla fall. Har även inhandlat en yogamatta. Hur mycket yoga det blir är oklart men det kommer däremot köras mycket bål- och rygg. Blir en och annan tåhävning också men det kan man köra lite överallt, i hissen eller på toaletten. Bara man har någon minut över så hinner man med 100 st utan problem. Sen upprepar man det 3-4 ggr per dag. Gäller att bygga upp kroppen inför en lång och hård vinter.

10km-spåret

10km-spåret, Björnö.

Milknarkare som jag är känns det hursomhelst skönt att börja mata på igen och fylla träningsdagboken så mycket jag bara orkar. Det ska tränas hårt närmaste tiden men inte stenhårt, utan lagom. Det blir mest tröskelpass för tillfället och en del backe och så ska det fortsätta fram till årsskiftet. Återstår att se om jag hittar den perfekta balansen eller om det blir som i helgen då jag efter x antal öl på lördagen fick lite hederlig gammal söndagsångest. Balansen var då tvungen att återställas med en snabbare runda på söndagskvällen för att kunna njuta till fullo av Bron i tv-soffan. Har som vanligt också sprungit mycket på Björnö, en klar favorit här i Västerås. Kommer köras fler magiska pass därute, som det i lördags.

Vägen ut mot Björnö. Lördag morgon och klockan är strax efter 7.

Vägen ut mot Björnö. Lördag morgon och klockan är strax efter 7.

Tillbaka på Öster Mälarstrand

Tillbaka på Öster Mälarstrand

 

FÖLJ OSS!